.Om rinkebysvenska vore en brytning skulle man höra skillnad på en tonåring med turkisk bakgrund och en med till exempel latinamerikansk, men det gör man inte. Rinkebyskan låter likadan oavsett varifrån familjen ursprungligen kommer.
Ulla-Britt Kotsinas är professor i nordiska språk på Stockholms Universitet och var den första som dokumenterade rinkebysvenskan. För att betona att det inte är ett eget språk föredrar hon att kalla dialekten rinkebyska.
Skillnaderna mellan rikssvenska och rinkebyska ligger i uttalet, grammatiken och i en stor mängd slangord. Grammatiken är förenklad och Ulla-Britt Kotsinas säger att det finns många likheter mellan rinkebyskan och norrländskan.
- Norrland är också ett område där många språk har mötts: svenska, samiska, finska och en del ryska. När människor med olika språk ska förstå varandra gör man det så enkelt som möjligt. Man säger till exempel att “strumporna är vit”, fast det heter vita, men a:et har ingen betydelse för förståelsen.
Vad gäller grammatiken och uttalet har inget enskilt språk påverkat mer än andra, slangorden däremot hänger samman med vilka invandrargrupper som är störst och mest dominerande i ett område.
- Turkiskan och arabiskan är några av de språk som påverkat slangen i rinkebyskan mest. Det var de tuffa killarnas språk. Finskan däremot har inte spelat samma roll, trots att det när rinkebyskan växte fram bodde många finnar i Rinkeby.
- Vad gäller grammatik och uttal så tycks rinkebyskan inte förändras så mycket längre. Däremot försvinner hela tiden slangord och nya kommer till.
Rinkebyskan har stora likheter med de ungdomsdialekter som talas i invandrartäta förorter i andra delar av landet. Grammatiken är densamma, men uttalet präglas av den dialekt som finns sedan tidigare i området. Precis som rinkebyskan har stockholmskan som grund, bygger dialekten i Rosengård på malmöitiskan och den i Gårdsten på göteborgskan.
Slangorden beror framförallt på vilken bakgrund ungdomarna har, men vissa slangord har spritt sig över landet och blivit gemensamma. Ibland används de också av ungdomar med helsvensk bakgrund. Ett sådant slangord är guzz eller gizz som betyder tjej och egentligen är turkiska för flicka.
- Jag blev faktiskt glad när jag upptäckte att guzz är känt bland av ungdomar ända upp i Kiruna och Vilhelmina, säger Ulla-Britt Kotsinas.
Till och med i Rinkeby är det framförallt ungdomar mellan 14 och 17 år som talar rinkebyska. De mindre barnen i förskolorna pratar mer rikssvenska, liksom äldre ungdomar och vuxna. Utom förstås de vuxna som inte är födda i Sverige och verkligen bryter på sitt modersmål.
Ulla-Britt Kotsinas tycker inte att man behöver förfasa sig över att ungdomar pratar rinkebyska eller andra förortsdialekter. Förmodligen kommer de att sluta med det när de blir äldre.
- Man har alltid klankat ner på ungdomars sätt att tala, men ungdomar har ett oerhört behov av att ha ett eget språk och att skoja med språket. Med språket visar man var man hör hemma och det kan också vara ett sätt att vara tuff på.
- Att prata rinkebyska är inte konstigare än att ungdomar pratar olika dialekter i olika delar av staden. Man kan höra vilken del av Stockholm ungdomar kommer ifrån.
Den gamla stockholmskan - ekenssnacket - uppstod också först bland ungdomar efter en stor inflyttning till Stockholm från hela landet och orsakade på sin tid ett ramaskri. Även då talade man om språkets utarmning och om att ungdomarna talade dålig svenska.
- En del påstår att ungdomarna som talar rinkebyska inte kan prata riktig svenska, men det kan de flesta visst, säger Ulla-Britt Kotsinas.
Hon tror att motståndet mot språket och sättet att tala framförallt bottnar i rädsla.
- Folk blir rädda för att det kommer hit människor som ser annorlunda ut. Som har konstiga namn och äter annan mat. Men de kan inte säga att de inte tycker om dem för att de har mörka ögon eller konstiga namn och då säger de istället att de har ett dåligt språk. De grupper man föraktar anses alltid ha ett dåligt språk.
Ulla-Britt Kotsinas ser Rinkeby som ett experiment utan motsvarighet i varken USA eller övrig Europa. I Rinkeby lever människor med 100 språk och 100 kulturer tillsammans. Hon tycker mycket om Rinkeby och hade gärna flyttat dit om det inte vore för att hennes man, som kommer från Grekland hade haft en annan uppfattning.